Mormor
Jag träffade en tjej, hon hette Mormor. Det var så konstigt underbart att säga mormor. Jag har nämligen aldrig gjort det.
Jag fick känslan av att hon var någon, någon viktig. Någon vars händer jag kunde lägga mitt liv i. Hon var ingen vanlig person, hon var Mormor. Och varje gång jag sa mormor så kändes allting lite bättre även om hon var långt i från en helylle tant med broderi i händerna. Jag önskar att vi inte försvann så snabbt. Att vi kunde se på de gröna nyanserna i björkträden med en varm sjunkande sol i ögonvrån ännu lite längre. Att jag fick känna mig trygg lite längre.Men livet är flyktigt.
Tänk om man får en mormor. Tänk om hon var min.
Jag fick känslan av att hon var någon, någon viktig. Någon vars händer jag kunde lägga mitt liv i. Hon var ingen vanlig person, hon var Mormor. Och varje gång jag sa mormor så kändes allting lite bättre även om hon var långt i från en helylle tant med broderi i händerna. Jag önskar att vi inte försvann så snabbt. Att vi kunde se på de gröna nyanserna i björkträden med en varm sjunkande sol i ögonvrån ännu lite längre. Att jag fick känna mig trygg lite längre.Men livet är flyktigt.
Tänk om man får en mormor. Tänk om hon var min.
Kommentarer
Trackback
