Hopp

Det känns som att jag är strandsatt på en ö, omgiven av mörkt hav. Jag vet att om jag ger mig ut i det kalla mörka havet så kommer jag att komma till andra varma öar, inte lika ensamma. Men mörkret är för tjockt för att jag ska veta om jag kommer att klara mig fram eller inte, för mörkt för att jag ska våga.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0